Pratade med handläggaren på F-kassan . Läkaren på Sahlgrenska ska inte skicka in till F kasan utan skicka till mig. Så det var bara att ligga på telefonen igen. Kom fram till slut och förklarade mitt ärende Läkaren hade gått för dagen men damen i andra änden skrev ett meddelande. Hoppas han skriver något vettigt och skickar mig nu då. Sedan något irriteran efter samtal med Läkarhuset. De skriver inga postoperativa MR remisser!! Så någon MR lärjag inte få här i Sverige utan måste troligen iväg till Danmark Skrev till min läkare där med de har påsklov. Återkommer 3/4 så då får jag nog svar. Börja göra sig redo för ytterligeare resa till Danmark. Lite tröttsamt. 
F kassan har i alla fall varit snabba och beslutat om sjukpenning så det får jag nästa vecka. Gott att något fungerar i alla fall.

En månad sedan operationen. Lite av smärtan har kommit tillbaka men detta kan vara övergående med tiden. Bara att vänta och se hur det blir. Ska göra en uppföljnings MR så nu är det bara att ligga på min läkare här så hon skickar remiss. Går lite trögt.  Nu är jag i alla fall rörligare och får börja köra bil. Gott! Jag håller fortfarande på att ringa hit och dit. Neurokirurgen har fortfarande inte svarat patientnämnden på deras brev. Det har nu gått ut två påminnelser. Jag har sökt läkaren på neuro flera gånger. Igår blev jag riktigt sur då det lovats att han skulle ringa upp mig ett flertal gånger. Fick till slut tag på hans sekreterare och hör och häpna Han ringde upp igår eftermiddag. Så snäll och blid så. Han erkände att jag inte fått vård! Han ska nu kontakta min handläggare på F kassan så kanske det går åt rätt håll och jag får operationen betald till slut. Kommer inte att ge mig i detta då jag vet att jag har rätt. 

Nu har jag varit hemma en vecka. Den har varit låång. Gå omkring, ligga och inget göra . Inte min grej liksom . Har försökt få ordning på min mage efter allt penicillin. Går sådär och det tär på krafterna liksom. Har inte ont av operationssåret och allt bandage är borttaget. Har lite känningar av den gamla smärtan men det beror nog på alla toabesök. Hoppas det lugnar sig när magen kommer i ordning. Fan vad man ska vara med om för skit alltså. Bara att se frammåt och hoppas på att allt blir bra till slut. Texten på bilden kanske skulle kunna bli en tatuering om jag blir helt frisk. 
Lyfta max ett kilo så om man ska göra något  tex plocka hundskit så tar det en hel evighet, Kan ju bara ta lite på spaden men det innebär lite fler promenader till där jag slänger det. Kanske bra med lite motion i alla fall. Har fuskat med rökningen, lika bra att vara ärlig. Orkar inte med allt jobbigt på en gång. Ska ta tag i det igen när jag känner mig lite piggare igen, nu vet jag att jag kan. Funkar ju sluta när man kan sätta händerna i något när man blir sugen. Om 14 dagar fär jag köra bil! Längtar Då kan man ju ta sig ifrån väggarna och se lite annant än Lyse Lycke.  

Fint hotell med helt OK rum. När vi kom efter operationen hade vi fått handikappanpassad toa. Rätt bra för ryggen. Slå ihjäl tre dagar på hotell, ja vad gör man ? Tur man hade paddan med sig och kunde kolla på serier. TV program i Tyskland är säkert OK om de inte vore dubbade till Tyska så TVtittande blev det inte. Ebba var till relaxavdelningen och badade en dag men det var väl inge större hit.
Maten vi åt på hotellet när vi kom på söndagen innanoperationen var bra så man hade ju förväntningar på bra mat. Vi fick upp  maten på rummet.  Allts vilken skitmat det var! Kass potatis, massor av kål, segt kött eller helblodigt trots att man sagt till om hur man ville ha det. Förrätt med soppa av obestämbar sort. Vi kunde inte lista ut vad det var. Andra förrätten bestod av fisk och några skaldjur samt fiskben. Den åkte ut givetvis. Dag tre avbeställde vi maten då den faktiskt var oätlig. De drog av en del på räkningen som tur var. Kan alltså inte rekomendera Hotel des Nordens all inclusive!!
 
Kan säga att vi längtade hem en del del! Vi fick fyllt på vårat dricka lager då bordershoppen låg vägg i vägg med hotellet. Ebba har nog aldrig handlat så mycket :) Jag köp det det vanliga, Bailey's, Dooley's, Amarula och en ny sort för mig som är marzipanälskare, Anthon Bergs Creme Liqueur.

Måndagen den 26/2 var det operationsdax. Vi kom till kliniken vid 13.00 och fick våra rum. Ebba fick rum vägg i vägg med mig så det var käckt. Fick byta om till sjukhuskläderna och lägga mig i sängen. Chefte för Kollund kom in och presenterade sig och hälsade välkommen. Trevlig gubbe det där:)  Pratade även en stund med Dorte som skulle operera mig. Kördes iväg till operation och fick satt en infart i handleden. De tog blodtrycket och sedan var det godnatt. Vaknade igen tre och en halv timma senare. Det är märkligt men jag mår alltid hur bra som helst efter att varit sövd. Har någon av och påknapp tydligen. Ebba kom och  pratade en stund när jag var på uppvaket men jag kördes snabbt till mitt rum. Här började servicen! Fick en egen sköterska som pysslade om mig hela tiden. Stränga order att jag skulle ligga på rygg minst 18 timmar. Vilken skitplåga det var. Jag hade inte ont efter operationen men min rygg, på det stället där jag haft diskbråcket! Den gjorde ont. Har man inte legat på mage på säkert 15 år och sedan blivit lagd på mage över tre timmar då protesterar ryggen. Det var bara att pina sig igenom dessa timmar men på tisdagen eter lunch fick jag komma upp på prov. Ingen huvudvärk så allt var OK. Var rätt pigg och åt lite smörrebröd. De drog dränet på eftermiddagen och det gjorde ont så jag fick lite mer morfin. Det skulle jag inte haft Herresösses, blev hög som ett hus och illamående. Då kom min sköterska med en spruta mot det så då blev det bättre och efter det bad jag dom sätta ut morfinet. Funkade fint utan.
På tisdag kväll fick jag en ny sköterska som tog hand om mig tills jag åkte därifrån på onsdagen. Chefen för Kollund kom in ett par gånger per dag och pratade, mycket trevligt! På onsdagen blev jag utskriven och vi fick åka till hotellet.  Forsättning följer för jag får inte sitta så länge.