P1130770

Vita Eurasier

Finns det, undrar många. Ja visst finns det. Jag brukar alltid säga till mina valpköpare att färgen inte spelar någon roll. Den gör ju inte det, men i vår rasstandard står det att vitt och vitfläckigt är diskvalificerande. Det är ju inte så konstigt att det ibland föds någon vit valp men det är ju inget vi uppfödare ska sträva efter att få fram. Det har dykt upp några helvita valpar här i Sverige, men det tillhör inte vanligheterna. Ingen av valparna är registrerad som vit tyvärr.
Jag tror att många uppfödare har bra koll på linjerna här i Sverige
 
 I Tyskland har det gjorts så kallade inkorsningsprojekt. Man har parat eurasiertik med samojed och man har parat eurasiertik med wolfspitz. Man vill utöka genpoolen, vilket jag inte riktigt får ihop hur dom tänkt, men någon plan har dom väl.
Alltså föds det felfägade valpar. I Tyskland föddes en kull med    valpar och endast en hade korrekt färg.  Tre av dessa hundar, vad jag vet, har producerat valpar som nu finns i många länder, så även i Sverige och våra grannland Norge och Finland. Öststatsländerna har nu kommit igång med sin avel men har tyvärr fått in många hundar med anlag för vitt. Man ser ofta på FB och hemsidor att det fötts kullar med vita valpar. Tyvärr har dessa länder en liten avelsbas och de gör om samma kombinationer ofta och därmed föds ännu fler felfärgade valpar. Dessa linjer har tagit sig både till Sverige och Norge.

Det är synd att många, inte alla, uppfödare inte sätter sig in i detta med det vita anlaget. De säger att valparna är cremefärgade och sedan finns det då ovetande valpköpare som köper valpen i tron att den är creme. Som jag skrev ovan är det inget fel på den vita valpen men man ska ju inte fortsätta att avla på den. Ansvarsfulla uppfödare sätter en avelsspärr på den vita valpen och då förhindrar man vidare avel.
Jag har rätt bra koll på vita valpar, i alla fall i Norden. Jag sparar hem bilder och stamtavla för att på så vis kunna ha koll på var det vita anlagen ligger. Men ju fler valpar som föds ju svårare blir det att ha koll på alla linjer där det finns.
Jag vill ju undvika att få vita valpar men jag tror att även jag i framtiden kommer att få det någon gång då anlaget börjar spridas på alla möjliga håll och kanter. 
Jag fick ju ett par valpar i T kullen med små vita fläckar så där får jag ju ha koll om tiken jag sparat ska gå vidare i avel. Då får jag lägga lite extra jobb på att hitta en hane där det inte finns vitt anlag. Oavsett hur noga jag är kan jag ju aldrig vara helsäker på att inte få fläckigt eller vitt i kullen.
För att ha en bred genpool krävs att vi importerar valpar från andra länder, det är bara bra, men man får då även ta ansvar om det föds vita valpar och sätta avelsspärr. Något syskon kommer troligen att gå i avel så därför tycker jag det är jätteviktigt att uppfödare är öppna och ärliga om detta. Vi måste ju hjälpas åt att hålla vår ras sådan som det står i rasstandarden. Nedan kan du läsa om detta och även länk till Eurasierklubben där du kan läsa ommycket annat.
 

TEXT FRÅN EURASIERBLADET  Nr 3 1015

Då och då dyker det upp valpar i kullar som kan vara svåra att bedöma just om den är vit eller korrekt färgad ljus eurasier. Det är inte riktigt så enkelt som att bedöma hundens färg enbart på pälsfärgen. En ljus eurasier med gulaktig ton kan likaväl fortfarande vara en helvit eurasier. Vi kommer i denna artikel även redogöra för det vitfläckiga anlaget då helvitt och vitfläckig är två skilda saker och faktiskt inte har något genetiskt med varandra att göra.
Vi börjar med att reda ut det här med helvitt i eurasier.  Vi har tagit hjälp av genetikern och biologen Susanne Lindsteding, Tyskland. Hon har själv eurasier och har ett stort intresse i rasen och dess färger och har förklarat för oss skillnaden mellan en vit eurasier (felfärgad) och en korrekt färgad ljus eurasier.
Helvita eurasier Det ”helvit” som nämns i standarden är i själva verket vad som annars är känt som ”crème” i andra raser, alltså det som kallas ”recessiv gul” i genetiska termer. Dessa hundar föds alltid vita eller crèmefärgade och utan den svarta dorsala randen (ål) på ryggen som är normalt för nyfödda eurasiervalpar och där svart mask är en del av den randen. Den här randen kan vara så liten som bara lite svart på nosen och en svart svanstipp, men den ska alltid finnas där på en eurasiervalp. Om det inte finns där, kommer valpen att vara ”helvit”, oavsett den faktiska pälsfärg den får som vuxen, vilket kan vara ganska rödaktig.
Att det därför förekommer att ägare och uppfödare till helvita eurasier ändå kallar dem för crèmefärgade (eller ”ljust crèmefär
gade”) är nog för att den crèmefärgade skiftningen runt öronen är typiskt för recessivt gula hundar, alltså de genetiskt sett helvita, och det gula kan öka med hundens ålder, spridas över ansiktet och på ryggen på hunden ända till änden av svansen. Som ordet ”recessiv gul” indikerar, ärvs färgen som en enkel autosomal, monogen recessiv egenskap. Det är identiskt med gult i labrador retriever eller i rasen hovawart, och med det röda i den irländska röda settern eller vitt i akita eller samojed, det är hos alla dessa hundar orsakat av samma allel i genen. Så när samojeden korsades in vid eurasierns tillkomst så tillförde den inte bara de positiva egenskaperna bättre fertilitet och ökad rörlighet, utan också den för rasen icke önskvärda genen för helvit.

Vita och vitfläckiga eurasier

Man kan alltså dra slutsatsen att det finns eurasier som många skulle kalla ”vita”, men som har en perfekt acceptabel pälsfärg, medan andra eurasier, som kan se ut att vara fawn eller ljusröda faktiskt är ”vita”. Det som är avgörande är att en helvit (felfärgad) eurasier har vita morrhår!
Har eurasiern svarta morrhår (eller, på gamla hundar, att de har varit svarta) så är det en ”normalfärgad” eurasier och är korrekt enligt standarden. Har den vita morrhår (som samojederna har) så är den helvit och bär på den recessivt gula allelen i genen och ska således registreras som vit, och ska därmed inte användas i avel. Avkommor av två helvita eurasier blir alltid helvita. Genom att uppfödare konsekvent inte för vidare det ”helvita” i eurasier så gör det också att det är sällsynt.
Vitfläckiga eurasier En annan kategori felfärgade eurasier är de vitfläckiga eurasierna. Det kan vara stora vita fält som på s.k. ”pintos” på engelska eller vitskäck på svenska. Eller det kan röra sig om mindre oregelbundna (dvs inte liksidiga) vita fält. Anlaget för vitfläck kom även det in när samojeden infördes i eurasierns genpool, men inte för att, utan trots att, samojeder är vita. ”Helvit” och ”vitfläck” har genetiskt ingenting med varandra att göra. De vita fläckarna uppstår på grund av avsaknad av pigment, och till skillnad från den helvita allelen i genen, som inte på något sätt påverkar eurasierns hälsa, så finns det risker med nedsatt pigmentering vilket är fallet vid vita fläckar/pintos. Forskning har påvisat att det kan påverka både hälsa och funktionalitet hos hundar (se text längre ner. ).

På grund av detta är det viktigt att avla på ett ansvarsfullt sätt, och hålla eurasiers pigmentering under uppsikt. Ljusa läppar, nos, ögonlockskanter och klor är de första tecken på nedsatt pigmentering och bör inte underskattas.

Under de åren vi har haft eurasier i Sverige har det fötts en del eurasier med mer eller mindre vita oregelbundna fläckar, så som ett vitt ben, vita hakfläckar, vit bröstfläck m.m. Det man bör tänka på är att oavsett storlek på de vita fläckarna så finns alltid anlaget där och bör alltså användas med försiktighet och inte dubblas på. Det är lätt att se de vita fläckarna på en nyfödd valp, men de är redan vid några veckors ålder mycket svårare att upptäcka, framförallt på en ljus hund.
Här är det viktigt att uppfödarna tar sitt ansvar och informerar om eventuella vita fläckar till sina valpköpare. I Tyskland parar
man aldrig två individer där det har funnits vitt eller där det förekommit att andra individer i kullen har haft vitt i pälsen som valp, dock anser man att rasen idag har större problem att ta hänsyn till än att helt plocka bort dem från avel.
Godkända ljusa partier För att mer eller mindre ljusa partier på hunden ska vara godkända enligt rasstandarden ska de vara liksidiga, d.v.s. den ena sidan av hunden ska vara en spegelbild av den andra, som hos en black and tan-färgad hund. Dessa markeringar är identiska med dem i shiba eller akita, eller tantecken i dobermann och rottweiler. En fawn- eller crèmefärgad eurasier kan ha dessa lätta markeringar och de kan vara mycket ”vita”, utan att faktiskt vara vitt i strikt mening enligt standarden.
Att det ibland föds felfärgade eurasier är inget en uppfödare ska behöva skämmas över. Det viktiga här är att som tidigare nämnts inte använda dessa hundar i avel. Sist men inte minst får vi inte glömma att en felfärgad eurasier kan vara en minst lika underbar hund och vara en lika högt älskad familjemedlem som en korrekt färgad eurasier.

Pinto och sjukdomar Även om det är så att en brist på pigment alltid är ett tecken på ofullständig utveckling av melanocyter och kan vara associerad med svåra funktionella defekter, t.ex. dödliga fölsyndromet hos hästar (Overo Lethal White Syndrom, OLWS, är en genetisk hästsjukdom som enbart drabbar skäckfärgade hästar), är hälsoriskerna för en eurasier med pintotecken enligt Susanne Lindsteding överdriven. Den enda verkliga faran associerad med pintogenen i eurasier är sensorineural dövhet, liksom för raserna dalmatiner och dogo argentino (det är med största sannolikhet samma gen). Men även denna risk är mycket liten, alla pintotecknade eurasier som Susanne Lindsteding känner till (i och för sig inte så många, skriver hon) är lika friska och kan höra som alla andra med ”normal” färg.
 
Pintogenen ärvs i ett co-dominant sätt, så att alla tre tänkbara genotyper har, åtminstone i teorin, distinkta fenotyper: homozygot icke-pinto (standard), heterozygota (vita fläckar) och homozygot pinto (inte tillåtet enligt standarden). Problemet är att heterozygota fenotypen kan variera mycket i utseendet: vita fläckar på bröstet, tassar, haka eller svans är här vanligt, men ofta inte synliga mer på den vuxna hunden. Ibland finns bara en enda vitt hår, omöjligt att hitta om du inte redan vet att det är där. I andra fall kan de vita fläckarna vara så omfattande att hunden nästan ser ut som en riktig pinto. Och naturligtvis beror då vitfläckigheten på andra genetiska faktorer än pintogenen.

Mer om detta finns att läsa om i Eurasierklubbens tidning som finns att hitta på hemsidan . Texten ovan är från Nr 3 2015 och en större artikel finns i Nr 4 2012. 
Det finns mycket bra att läsa om i de gamla tidningarna så jag rekommenderar er att ta en dag när det regnar och kika in här
http://www.eurasierklubben.se/tidigare-utgavor/

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

-