P1130770

Välkommen till min hundblogg.
Här skriver jag om allt som händer hos oss, ibland blir det lite och ibland blir det mycket. Givetvis blir det en hel del när vi väntar eller har valpar  Hoppas du gillar bloggen och följer oss

 

2017 > 04

Utsparkad kan man säga att man nästan är. Neurologen på Sahlgrenska meddelade bara att det föreligger en högre riskt för fraktur där cystan gnagt sig in. Jaha och vad gör man då? Tydligen ingenting. Inte opererar i alla fall, inte där. Min läkare ber mig skaffa smärtlindring hos min distriktsläkare. Hade han läst journalen hade han sett att jag går på smärtmottagningen . Inte för att det gör någon nytta för inga piller biter ju inte. Har provat massor men blir bara hög som ett hus. Testade Oxycontin nu, ja jag vet man ska inte ta andras piller men nu gjorde jag det och det tog lite udden av det onda. Har nu en tid i maj så då ska jag se om jag kan få sådana Ska jag bli tablettberoende får jag väl bli det då om ingen kan operera mig. Vill in på Spine center men hamnar mellan stolarna Ska man in dit måste man stå i kö hos sitt eget landsting och att de inte kan ge en tid inom vårdgarantin.  Jag är ju redan inne i systemet så då funkar det inte. Får prova att ligga på och tjata, anars får jag ta tag i det hela och betala själv, i alla fall för första besöket med en specialist. Skitvård eller vanvård som jag kallar det.
Jag vill kunna åka till ett shoppingcenter och knata runt så länge jag vill, jag vill åka till min som bor i Blekinge, jag vill åka på hundutställningar. Jag vill gå långa promenader med mina hundar , jag vill kunna städa hela huset på en gång. Nu måste jag lägga mig med jämna mellanrum då det bara inte funkar att vara uppe en hel dag för att jag får så ont. Köra bil är ett litet helvete.  Jag är rent ut sagt jävligt less på att ha det på detta viset. Man kan skicka folk till månen, man kan åka under vattnet, man kan göra en massa skumma grejer men att operera bort en liten jävla cysta i ryggen , det ska vara svårt. Måste ju finnas någon som kan klara det eller beror det på viljan?  Vore jag miljonär hade det säkert funkat att få det gjort. Nu är jag ju bara en vanlig dödlig som betalat skatt hela mitt liv i det fantastiska Sverige som har så bra vård.  F...n man slussas runt bland springläkare, får tjata för att få en tid och inte en enda jäkel bryr sig. Här har du nåra piller, fot i ändan och hem med dig. - javisst du kan få en tid om tre månader.
Tur att jag är en envis jävel som inte brutit ihop totalt, änn.  Tre år av mitt liv har jag slitit  med detta och inte har jag blivit ett enda dugg bättre, bara sämre och så ska man sparkas ur systemet. Jag ger mig aldrig!!  Jag vill ha tillbaka mitt liv!

Läs hela inlägget »
Finns det, undrar många. Ja visst finns det. Jag brukar alltid säga till mina valpköpare att färgen inte spelar någon roll. Den gör ju inte det, men i vår rasstandard står det att vitt och vitfläckigt är diskvalificerande. Det är ju inte så konstigt att det ibland föds någon vit valp men det är ju inget vi uppfödare ska sträva efter att få fram. Det har dykt upp några helvita valpar här i Sverige, men det tillhör inte vanligheterna. Ingen av valparna är registrerad som vit tyvärr.
Jag tror att många uppfödare har bra koll på linjerna här i Sverige
 
 I Tyskland har det gjorts så kallade inkorsningsprojekt. Man har parat eurasiertik med samojed och man har parat eurasiertik med wolfspitz. Man vill utöka genpoolen, vilket jag inte riktigt får ihop hur dom tänkt, men någon plan har dom väl.
Alltså föds det felfägade valpar. I Tyskland föddes en kull med    valpar och endast en hade korrekt färg.  Tre av dessa hundar, vad jag vet, har producerat valpar som nu finns i många länder, så även i Sverige och våra grannland Norge och Finland. Öststatsländerna har nu kommit igång med sin avel men har tyvärr fått in många hundar med anlag för vitt. Man ser ofta på FB och hemsidor att det fötts kullar med vita valpar. Tyvärr har dessa länder en liten avelsbas och de gör om samma kombinationer ofta och därmed föds ännu fler felfärgade valpar. Dessa linjer har tagit sig både till Sverige och Norge.

Det är synd att många, inte alla, uppfödare inte sätter sig in i detta med det vita anlaget. De säger att valparna är cremefärgade och sedan finns det då ovetande valpköpare som köper valpen i tron att den är creme. Som jag skrev ovan är det inget fel på den vita valpen men man ska ju inte fortsätta att avla på den. Ansvarsfulla uppfödare sätter en avelsspärr på den vita valpen och då förhindrar man vidare avel.
Jag har rätt bra koll på vita valpar, i alla fall i Norden. Jag sparar hem bilder och stamtavla för att på så vis kunna ha koll på var det vita anlagen ligger. Men ju fler valpar som föds ju svårare blir det att ha koll på alla linjer där det finns.
Jag vill ju undvika att få vita valpar men jag tror att även jag i framtiden kommer att få det någon gång då anlaget börjar spridas på alla möjliga håll och kanter. 
Jag fick ju ett par valpar i T kullen med små vita fläckar så där får jag ju ha koll om tiken jag sparat ska gå vidare i avel. Då får jag lägga lite extra jobb på att hitta en hane där det inte finns vitt anlag. Oavsett hur noga jag är kan jag ju aldrig vara helsäker på att inte få fläckigt eller vitt i kullen.
För att ha en bred genpool krävs att vi importerar valpar från andra länder, det är bara bra, men man får då även ta ansvar om det föds vita valpar och sätta avelsspärr. Något syskon kommer troligen att gå i avel så därför tycker jag det är jätteviktigt att uppfödare är öppna och ärliga om detta. Vi måste ju hjälpas åt att hålla vår ras sådan som det står i rasstandarden. Nedan kan du läsa om detta och även länk till Eurasierklubben där du kan läsa ommycket annat.
 

TEXT FRÅN EURASIERBLADET  Nr 3 1015

Då och då dyker det upp valpar i kullar som kan vara svåra att bedöma just om den är vit eller korrekt färgad ljus eurasier. Det är inte riktigt så enkelt som att bedöma hundens färg enbart på pälsfärgen. En ljus eurasier med gulaktig ton kan likaväl fortfarande vara en helvit eurasier. Vi kommer i denna artikel även redogöra för det vitfläckiga anlaget då helvitt och vitfläckig är två skilda saker och faktiskt inte har något genetiskt med varandra att göra.
Vi börjar med att reda ut det här med helvitt i eurasier.  Vi har tagit hjälp av genetikern och biologen Susanne Lindsteding, Tyskland. Hon har själv eurasier och har ett stort intresse i rasen och dess färger och har förklarat för oss skillnaden mellan en vit eurasier (felfärgad) och en korrekt färgad ljus eurasier.
Helvita eurasier Det ”helvit” som nämns i standarden är i själva verket vad som annars är känt som ”crème” i andra raser, alltså det som kallas ”recessiv gul” i genetiska termer. Dessa hundar föds alltid vita eller crèmefärgade och utan den svarta dorsala randen (ål) på ryggen som är normalt för nyfödda eurasiervalpar och där svart mask är en del av den randen. Den här randen kan vara så liten som bara lite svart på nosen och en svart svanstipp, men den ska alltid finnas där på en eurasiervalp. Om det inte finns där, kommer valpen att vara ”helvit”, oavsett den faktiska pälsfärg den får som vuxen, vilket kan vara ganska rödaktig.
Att det därför förekommer att ägare och uppfödare till helvita eurasier ändå kallar dem för crèmefärgade (eller ”ljust crèmefär
gade”) är nog för att den crèmefärgade skiftningen runt öronen är typiskt för recessivt gula hundar, alltså de genetiskt sett helvita, och det gula kan öka med hundens ålder, spridas över ansiktet och på ryggen på hunden ända till änden av svansen. Som ordet ”recessiv gul” indikerar, ärvs färgen som en enkel autosomal, monogen recessiv egenskap. Det är identiskt med gult i labrador retriever eller i rasen hovawart, och med det röda i den irländska röda settern eller vitt i akita eller samojed, det är hos alla dessa hundar orsakat av samma allel i genen. Så när samojeden korsades in vid eurasierns tillkomst så tillförde den inte bara de positiva egenskaperna bättre fertilitet och ökad rörlighet, utan också den för rasen icke önskvärda genen för helvit.

Vita och vitfläckiga eurasier

Man kan alltså dra slutsatsen att det finns eurasier som många skulle kalla ”vita”, men som har en perfekt acceptabel pälsfärg, medan andra eurasier, som kan se ut att vara fawn eller ljusröda faktiskt är ”vita”. Det som är avgörande är att en helvit (felfärgad) eurasier har vita morrhår!
Har eurasiern svarta morrhår (eller, på gamla hundar, att de har varit svarta) så är det en ”normalfärgad” eurasier och är korrekt enligt standarden. Har den vita morrhår (som samojederna har) så är den helvit och bär på den recessivt gula allelen i genen och ska således registreras som vit, och ska därmed inte användas i avel. Avkommor av två helvita eurasier blir alltid helvita. Genom att uppfödare konsekvent inte för vidare det ”helvita” i eurasier så gör det också att det är sällsynt.
Vitfläckiga eurasier En annan kategori felfärgade eurasier är de vitfläckiga eurasierna. Det kan vara stora vita fält som på s.k. ”pintos” på engelska eller vitskäck på svenska. Eller det kan röra sig om mindre oregelbundna (dvs inte liksidiga) vita fält. Anlaget för vitfläck kom även det in när samojeden infördes i eurasierns genpool, men inte för att, utan trots att, samojeder är vita. ”Helvit” och ”vitfläck” har genetiskt ingenting med varandra att göra. De vita fläckarna uppstår på grund av avsaknad av pigment, och till skillnad från den helvita allelen i genen, som inte på något sätt påverkar eurasierns hälsa, så finns det risker med nedsatt pigmentering vilket är fallet vid vita fläckar/pintos. Forskning har påvisat att det kan påverka både hälsa och funktionalitet hos hundar (se text längre ner. ).

På grund av detta är det viktigt att avla på ett ansvarsfullt sätt, och hålla eurasiers pigmentering under uppsikt. Ljusa läppar, nos, ögonlockskanter och klor är de första tecken på nedsatt pigmentering och bör inte underskattas.

Under de åren vi har haft eurasier i Sverige har det fötts en del eurasier med mer eller mindre vita oregelbundna fläckar, så som ett vitt ben, vita hakfläckar, vit bröstfläck m.m. Det man bör tänka på är att oavsett storlek på de vita fläckarna så finns alltid anlaget där och bör alltså användas med försiktighet och inte dubblas på. Det är lätt att se de vita fläckarna på en nyfödd valp, men de är redan vid några veckors ålder mycket svårare att upptäcka, framförallt på en ljus hund.
Här är det viktigt att uppfödarna tar sitt ansvar och informerar om eventuella vita fläckar till sina valpköpare. I Tyskland parar
man aldrig två individer där det har funnits vitt eller där det förekommit att andra individer i kullen har haft vitt i pälsen som valp, dock anser man att rasen idag har större problem att ta hänsyn till än att helt plocka bort dem från avel.
Godkända ljusa partier För att mer eller mindre ljusa partier på hunden ska vara godkända enligt rasstandarden ska de vara liksidiga, d.v.s. den ena sidan av hunden ska vara en spegelbild av den andra, som hos en black and tan-färgad hund. Dessa markeringar är identiska med dem i shiba eller akita, eller tantecken i dobermann och rottweiler. En fawn- eller crèmefärgad eurasier kan ha dessa lätta markeringar och de kan vara mycket ”vita”, utan att faktiskt vara vitt i strikt mening enligt standarden.
Att det ibland föds felfärgade eurasier är inget en uppfödare ska behöva skämmas över. Det viktiga här är att som tidigare nämnts inte använda dessa hundar i avel. Sist men inte minst får vi inte glömma att en felfärgad eurasier kan vara en minst lika underbar hund och vara en lika högt älskad familjemedlem som en korrekt färgad eurasier.

Pinto och sjukdomar Även om det är så att en brist på pigment alltid är ett tecken på ofullständig utveckling av melanocyter och kan vara associerad med svåra funktionella defekter, t.ex. dödliga fölsyndromet hos hästar (Overo Lethal White Syndrom, OLWS, är en genetisk hästsjukdom som enbart drabbar skäckfärgade hästar), är hälsoriskerna för en eurasier med pintotecken enligt Susanne Lindsteding överdriven. Den enda verkliga faran associerad med pintogenen i eurasier är sensorineural dövhet, liksom för raserna dalmatiner och dogo argentino (det är med största sannolikhet samma gen). Men även denna risk är mycket liten, alla pintotecknade eurasier som Susanne Lindsteding känner till (i och för sig inte så många, skriver hon) är lika friska och kan höra som alla andra med ”normal” färg.
 
Pintogenen ärvs i ett co-dominant sätt, så att alla tre tänkbara genotyper har, åtminstone i teorin, distinkta fenotyper: homozygot icke-pinto (standard), heterozygota (vita fläckar) och homozygot pinto (inte tillåtet enligt standarden). Problemet är att heterozygota fenotypen kan variera mycket i utseendet: vita fläckar på bröstet, tassar, haka eller svans är här vanligt, men ofta inte synliga mer på den vuxna hunden. Ibland finns bara en enda vitt hår, omöjligt att hitta om du inte redan vet att det är där. I andra fall kan de vita fläckarna vara så omfattande att hunden nästan ser ut som en riktig pinto. Och naturligtvis beror då vitfläckigheten på andra genetiska faktorer än pintogenen.

Mer om detta finns att läsa om i Eurasierklubbens tidning som finns att hitta på hemsidan . Texten ovan är från Nr 3 2015 och en större artikel finns i Nr 4 2012. 
Det finns mycket bra att läsa om i de gamla tidningarna så jag rekommenderar er att ta en dag när det regnar och kika in här
http://www.eurasierklubben.se/tidigare-utgavor/

Läs hela inlägget »

På påskaftons eftermiddag satt jag ute med valpar och kaffekopp. Valparna började tröttna så det var dax att gå in och ge dom mat. Alla valparna var inne och jag hämtade maten, då ser jag blodfläckar på en av tidningarna. Bara att kolla av barnen. Det visade sig att det var lilla Utica som blödde från en baktass. Suck. Kollade ordentligt och konstaterade att det var ett klobrott. Det hängde lite löst. Fick tvättat det ordentligt. Mycket konstigt att jag inte hört ett ljud från valparna Hon måste ju ha gjort det när vi var ute och man tycker att hon borde skrikigt men jag hörde eller såg inget, konstigt. Fick ringa till jourveterinären. Hade tur och det var Mathias som hade jouren och han var i Dingle. Stoppade in fröken under jackan och körde upp. Fröken uppförde sig exemplariskt och det räckte med en liten bedövning av tassen,så klon kunde plockas bort. Gott att slippa söva en så liten valp. Hem med valpen under jackan igen med bandagerad tass och penicillin och tratt. Fick pillat fram en bur och ställde i valprummet. Går ju inte med bandagerad tass och fyra syskon liksom. De hade ju plockat av bandaget snabbt och lätt. På med tratten och in med fröken i buren. Hon kvittrade en stund men somnade snart gott efter dagens bravad.
Hon skulle hållas inne och bandaget skulle av på söndag för att såret behövde luftas. Allt väl så långt . Nu var det bara så att fröken tänkte inte vare sig kissa eller bajsa inne. Jag försökte härda ut men icke sa nicke. Här var hon väldigt bestämd och höll sig. Fick sätta på ett bandage igen och bära ut fröken Det räckte att vi kom utanför dörren så kissade hon ner hela mig. Gullig fröken . Så nu har jag tillverkat ett tass skydd till henne som ska på varje gång hon ska ut. Det är liksom inte tre gånger om dagen utan betydligt fler gånger. Man får ha ett stort tålamod för att få på tass skyddet på den ålande sprattlande valpen. Man blir lite svettig innan det är på plats.  Nu får hon som hon vill och får uträtta sina behov ute och kan leka med sina kompisar en liten stund. Halva tiden med syskonen och halva tiden med mig inne. Hon har varit med mig i köket och ätit ost och lekt med en morot. Verkar rätt nöjd med det för svansen går mest hela tiden Hon har inte ont och är inte halt men gillar inte sitt bandag.Hon protesterar i ca 30 sekunder när tratten åker på och hon får gå in i buren.   Lite extra söt är hon för hennes öron har rest sig. Det räckte med att ta på tratten så kom öronen upp :) Öronen hängde på påskafton men på påskdagen stog de upp på morgonen när jag kom in i valprummet . Nej, det berodde nog inte på tratten men lustigt var det. Nu får det vara tassbandage, tratt och bur fram tills på torsdag. Då får jag se hur det läkt. Alltid händer det något.

Läs hela inlägget »
IMG_1092 IMG_1092

Ja inte är det bara mat i denna magen:) Cia fotograferade idag så bilderna är pinfärska. Nu är det bara att vänta tills runt den 11 maj och se hur många det är.

Full rulle på valparna här hemma är det nu. De är ute många gånger om dagen och leker. Nya bilder på U kullens sida. Det blir mycket fotograferande då de är så fasligt söta.
Kommer inte att ha kenneltjej vid nästa valpkull

 
Läs hela inlägget »

Nu har jag varit dålig med bloggandet men här kommer ett nytt inlägg. Valparna är nu ute ett par gånger om dagen när vädret tillåter. De håller sig mest nere på asfaltdelen men börjar utforska mer och mer. Har börjat fixa på gården lite så de ska ha lite skojiga saker att upptäcka.

Ochi och Shammi tyckte detta var skoj. De har en hel skog att bita i men just denna enen var speciellt god. Shammi har fullt upp med att gnaga av pinnar.

Så har jag fått upp det gamla utställningstältet . Fick köpt en ny pressenning för den gamla var full i hål. Har hämtat halm så idag ska jag nog halma upp den så kan valparna få roa sig. Har haft så här till S och T kullarna och de tyckte att det var väldigt roligt att hoppa i halmen. Gott ställe och ta en tupplur på är det med.

Hur går det med Kadina nu då, undrar ni nog. Jo hon är med all säkerhet dräktig! Har visat många tecken på det så vi hoppar över ultraljud och litar på att matte Cia har rätt. Leija som hon kallas har mått dåligt, kräkts och tycker mat är äckligt. Är lite tröttare än vanligt. Så nu hoppas vi att det föds valpar i huset runt 11 maj!
Vet att några av er valpköpare står uppsatta hos fler uppfödare, vilket är jättebra. Men snälla , hör av er nu om ni vill ha valp ifrån denna kullen för jag har många förfrågningar.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar